mys
Hej.
Det är verkligen skönt att skriva av sig ibland. Det behöver nog alla. Allt jag skriver här är ju mest till mig själv, men det bryr jag mig inte om.
Ända sedan jag fick reda på att mossen skulle slå upp portarna för allmänheten nu i veckan har jag längtat! Bara längtat. Och idag blev det av! Dessvärre utan vänner, ingen kunde (/orkade!?), men det kvittade. Jag vet inte varför jag känner sådan frihet när jag åker skridskor. Kanske för att jag är någorlunda duglig och drömmer om mig själv spelande i ett lag i framtiden. Inte nog med att jag tycker att det är ruskigt kul att spela hockey (och bandy med för den delen!) men det kan jag räkna det som någorlunda form av träning också, fast det är inte därför jag går upp och tränar.
Gemenskap blir jag riktigt glad av. Jag måste säkerställa drömmen om mitt (och killarnas) innebandy lag i seriespel, och riktiga träningar, och cuper, och en lista på en fantastisk värld byggd av gemenskap och lekfullhet.
Jag hoppas verkligen att jag börjar jobba imorgon, och att min röst är återställd. Jag har varit helt knäpptyst hela dagen allt för attj ag ska få den tillbaka, hehe men det kommer säkert gå grymt, det gör det alltid till slut.
Ibland vet man inte vad man gör, kan man tycka. Men man vet det ändå. Om jag bara tänker efter så förstår jag mig själv. Inte lätt att göra rätt när det samtidigt blir fel. Men, ja, hum, ja, nää.
Jag är i mys-mode. Mysiga tröjjor har jag sett till att jag har gott om. Musik är också viktigt. Familj och kompisar också!
En glad gubbe tycker jag, :-)
Det är verkligen skönt att skriva av sig ibland. Det behöver nog alla. Allt jag skriver här är ju mest till mig själv, men det bryr jag mig inte om.
Ända sedan jag fick reda på att mossen skulle slå upp portarna för allmänheten nu i veckan har jag längtat! Bara längtat. Och idag blev det av! Dessvärre utan vänner, ingen kunde (/orkade!?), men det kvittade. Jag vet inte varför jag känner sådan frihet när jag åker skridskor. Kanske för att jag är någorlunda duglig och drömmer om mig själv spelande i ett lag i framtiden. Inte nog med att jag tycker att det är ruskigt kul att spela hockey (och bandy med för den delen!) men det kan jag räkna det som någorlunda form av träning också, fast det är inte därför jag går upp och tränar.
Gemenskap blir jag riktigt glad av. Jag måste säkerställa drömmen om mitt (och killarnas) innebandy lag i seriespel, och riktiga träningar, och cuper, och en lista på en fantastisk värld byggd av gemenskap och lekfullhet.
Jag hoppas verkligen att jag börjar jobba imorgon, och att min röst är återställd. Jag har varit helt knäpptyst hela dagen allt för attj ag ska få den tillbaka, hehe men det kommer säkert gå grymt, det gör det alltid till slut.
Ibland vet man inte vad man gör, kan man tycka. Men man vet det ändå. Om jag bara tänker efter så förstår jag mig själv. Inte lätt att göra rätt när det samtidigt blir fel. Men, ja, hum, ja, nää.
Jag är i mys-mode. Mysiga tröjjor har jag sett till att jag har gott om. Musik är också viktigt. Familj och kompisar också!
En glad gubbe tycker jag, :-)
Vad tycker du?
Trackback
